Älskade, avskydda Gotlandsturist

Sshhh. Hör du? Nej, inte jag heller. Vi har passerat vecka 32 och som alltid på Gotland är det som att vända på en hand. Från ett sammelsurium av flera hundratusentals besökare till småputtrande uteliv och öde stränder. Över för i år är därmed den omdiskuterade period som kallas högsäsong och delar upp öns bofasta i två läger. De som gillar tempohöjningen och ser turisterna som en tillgång, och de som tycker att mavarna är ett stycke otyg som skräpar ner, väsnas och tar på tok för mycket plats. Själv har jag, överraskande nog, bytt läger.

Rakt på sak: herregud vad jag har svurit och suckat över turister i mina gotländska dagar. Över genom-hela-mataffären långa köer, trängsel på krogen och strandvandaler. Över trafikstockningar, drängfulla partyfantaster och pingeli-pinglande leprabjällror runt medeltida anklar. Inte minst över allsång utanför sovrumsfönstret klockan 02 en jobbdag, det aldrig tystnande ljudet av rullande resväskor och folk med attityden: ”vi äger den här jävla ön på sommaren”.

Men, de senaste åren har det hänt något med min inställning. Det KAN ha att göra med att jag flyttat från innerstaden till ett villaområde i Visby och därmed slipper få turistlivet ofrivilligt upptryckt i ansiktet så fort jag vädrar eller kliver utanför dörren. Till saken hör också att jag blivit en småbarnsmamma som sällan tar mig ut på stan efter klockan 20. Dessutom, rätt eller fel, anpassar jag mig nu till viss del omedvetet efter turisterna. Handlar i de mer folktomma livsmedelsbutikerna om jag har bråttom, väljer vägar med omsorg, undviker Tofta när jag behöver ha mer plats på stranden och spenderar Almedalsveckan på fastlandet.

Hur som helst. Helt otippat har min irritation inte bara övergått i en acceptans, utan omvandlats till uppskattning. Numer bara älskar jag den kombo av lagom lugn tillvaro och sprudlande puls som Gotland erbjuder under ett år. Högsäsongen pågår ett fåtal veckor och jag har möjlighet att välja hur stor del av den jag vill vara. Visst orsakar besökarna varje år några mindre trevliga incidenter som kan drabba enskilda personer. Men för Gotland i stort är turismen ovärderlig, inte minst ekonomiskt – det är ingen banbrytande insikt precis. I grund och botten kommer de alla hit för att de gillar vår ö – oavsett om det är de storslagna stränderna, den unika kulturhistorien eller grymma partystämningen de eftertraktar. Det är inte ovanligt att besökare förälskar sig i Gotland så pass mycket att de senare väljer att flytta hit.

Ni gotlänningar som ännu klagar mer än måttligt på våra älskade, avskydda turister: lyft blicken, sänk garden och ta ett djupt andetag. Dela med er av vår fantastiska ö och låt alla som vill, ju fler desto bättre, få en munsbit av den exceptionella kaka vi bofasta kan ta stora tuggor av året om. Det kostar inte mer än det smakar. Och passa nu på att njuta av friden medan ni kan, för om 40 veckor drar hela härliga cirkusen igång igen!

 

DELA