Projektmedel för kultur

Kulturrådet och Musikverket var här på Gotland. De berättade om sina stöd och hur man ansöker om pengar till kultur. Det var en informativ kväll, men jag gick hem med många frågor och tankar.

Definitioner
Jag har emellanåt sökt lite pengar från de nationella institutionerna. Varje gång funderar jag över två begrepp: Kvalitet och professionalitet, två väldigt centrala begrepp som i mycket avgör vilka projekt som tilldelas medel. Det finns så spännande definitioner i ansökningsreglerna!

Kvalitet
”Av hög konstnärlig kvalitet”, till exempel. Vem bestämmer det? Jo, det gör ett expertråd. Men vilka sitter i det? I allmänhet folk som har studerat och/eller utövat någon specifik kulturform. Hur kan de bedöma andra med någon sorts allmängiltighet? Självklart utgår allt från tyck och smak. Och de som är skolade i en konstform har ju präglats av den tidens normer. Hur nydanande kan vi då bli? De nya uttryck som uppstår gör ju alltid det utanför institutionerna. Det tar decennier innan det finns en utbildning i det nya. Hela den tiden är det då en ”icke-godkänd” kulturyttring, som inte anses ha hög kvalitet. Tjugo år senare eller mer kommer de första utbildningarna, där de forna rebellerna får undervisa…

Om vi till exempel tittar på konst, så har ju nästan alla stora konstnärer varit oförstådda av sin samtid. De levde påvert, sålde sina tavlor för småslantar, blev bespottade och fick inte plats i finrummen. Idag är de mästarna. Deras samtid tyckte att deras konst höll låg kvalitet, men den lever kvar och sprider känslor än idag. 

Professionalitet
”Vi använder Arbetsförmedlingens definition”. ”Den som har en högskoleutbildning inom kultur”. ”Professionell är den som lever av sitt konstskapande.”

Det är roliga definitioner! Du ska alltså ha levt på ditt skapande på heltid någon gång de senaste månaderna, gått minst högskoleutbildning eller få din huvudsakliga inkomst av din konst. Vi som lever på vår kreativitet vet att det ser lite olika ut i livet. Ibland kanske vi måste försörja oss av annat, för att skapandet inte går så snabbt eller säljer så bra just för tillfället. Somliga gör så i stället för att stämpla – om det ens är ett alternativ, alla kulturskapare har inte den möjligheten. Och krasst: Ingen lever av sitt konstskapande. En och annan kan leva av att sälja resultatet av densamma, men själva skapandet är alltid en ytterst fattig procedur. 

Vad som sägs här är att kulturen måste vara kommersiell, så att vi kan leva på att sälja den. Eller att vi ska ha haft projektmedel innan, så att vi har fått inkomst. Och att vi ska ha lärt oss det vi kan av någon annan. Det känns lite… begränsande.

Idé
De som delar ut projektmedel förordar nyskapande. Här är en idé till ett nationellt, innovativt kulturprojekt: Låt kulturskapare skicka in blanka ansökningar. Lägg alla dessa i en hatt. Dra lott om vilka som får pengar och se vad det blir när folk tilldelas medel och får skapa fritt.

Det om något skulle väl vara potentiellt banbrytande!

Karin Leoson, kulturskapare

Roxys kulturtips

Jazzklubben presenterar
Vera Kebbe & Två Cirklar
8 november kl 20.00 på Munkkällaren

Musik & Poesifest
10 november kl 19.00-22.00
Vårdklockans kyrka
Med spoken word-artisten Yolanda Bohm, Annika Fehling, Ylva Olsson m.fl.